Det klickas en hel del på artikeln om Betnér och hans häcklande av kristna i kyrka. Inte minst efter att Aftonbladet valde att spinna vidare på Dagens artikel. Och helt plötsligt blev Berndt Isaksson, en av Dagen.se:s mest aktiva kommenterare, språkrör för all kritik. Samt en hel kristenhet, kan man lätt få uppfattningen.
Men det är ju inte sant. Så här presenterar jag en motvikt: Mig själv.
För jag tyckte Magnus Betnérs ståupp-akt var något av det roligaste jag sett på länge.
(Jag tycker hela Betnérs programkoncept är fantastiskt. Istället för att han stänga in sig i komediklubbar - där man på tryggt avstånd kan vara rå, häckla och skoja - ställer man sig öga mot öga med dem skämten handlar om. Det är modigt.)
Jag har så innerligt svårt att förstå den reaktion som Berndt Isaksson uppbringar. Jag förstår att Berndt är ledsen. Men kan inte, hur jag än frågar människor runt omkring mig, förstå varför.
För Betnér är knappast respektlös. Han är en komiker som har svårt att tro på Gud och ställer sig och fömedlar sina iaktagelser av kyrkan. Utan svordomar. En kyrka (och då pratar jag inte om den lokala) som, i hans ögon, är kärlekslösa gentemot homosexuella.
- Vilket är konstigt. För Jesus var ju gay. För varför skulle han annars hänga med 12 snubbar i klänning i tre år?, skämtar Magnus Betnér.
Och det är roligt skämtat av honom. Inte hädelse. Betnér avväpnar helt enkelt en oerhört känslig fråga genom att se det från ett fullkomligt absurd synvinkel. Roligt. Inte hädelse.
Han fortsätter sedan att rada upp en rad briljant roliga synvinklar på svordomar.
- Det är märkligt det här med svordomar. Det enda jag hittat i Bibeln som överhuvudtaget har med svordomar att göra är "du ska inte missbruka herren din guds namn". Det betyder att för Guds del så är det helt ok att använda fan, helvete och jävar, däremot är det ytterst tveksamt med "kors i jösse namn". Undrar om tanter vet det.
Eller kring tungotal. Betnér är pastorsson och kan sin Bibel. Han läser upp den bibeltext som handlar om hur tungomål inte ska användas när det inte finns någon som uttolkar det.
"Är det bara jag som känner att någon borde läsa den där versen för Carola och hennes tungotalpolare som står och joddlar tusen i taget"
Och man kan få tycka vad man vill om sanningshalten i det här. Men hädelse? Det är ju en agnostikers tankar som lika gärna skulle kunna vara en frälses! Som speglar något väldigt komiskt.
Vi kristna måste lära oss att inte bli så kränkta. Att ha självdistans. Inse att världen inte är ute efter oss.
Jag menar inte att vi kristna ska ta skit. Men vi måste våga skratta åt oss själva och inse när någon är ute efter att smutskasta oss eller bara vill lyfta en fråga genom skratt.
Betnérs ställer helt enkelt frågor om en kristenhet som en värld utanför kyrkan har så otroligt svårt att greppa (hey, många av oss kristna kanske inte själv förstår det).
Istället för att värja oss med ord som "hädelse" borde vi försöka se, lära och förstå vad Betnérs bild egentligen säger. Om oss. Om vårt samhälle. Om hur vi beter oss.
Skrattade vi för att vi förstod?
Och inte kan vi vara arga för att han stod i en kyrka och skämtade? För vad är våra kyrkor om inte en plats för tvivlare och syndare? Som vi.
Här är klippet från Magnus Betnérs kyrkståupp:
Läs också:
Magnus Betnérs blogg 1 2 3
Präststudentens Omars teologiska analys